Tips till dig som får möjligheten att göra en operation för viktreducering

Till dig som får möjligheten att göra en viktreducerings operation; ta den.

Men; inhämta information från flera landsting.

Eftervården ser olika ut i vårt avlånga land.

Inte alla erbjuder heller plastikoperationer som är en viktig del i att fortsätta trivas med sin nya kropp.

Jag gjorde mitt ingrepp för 35 år sedan.Har fått 1 plastikoperation.Som givit mig ett vertikalt ärr som löper längsmed hela buken.Där drogs 5 kilo löst hängande skinn ihop. Jag har idag fortfarande besvär kvar av operationen.Men ingen fungerande funktion.
Jag gick från stl 62 - stl 44 och är kvar där idag.Men är ändå i förhållande till min längd  överviktigt.Mitt BMI idag är 42.

Jag har behov av att ha närhet till WC och har besvärande gaser.

Du är värd att tas väl hand om efter operationen också.

Ta chansen o gör det bästa av resten av ditt liv.

Var dock medveten om biverkningar som kan följa på vägen.Därför är

det extra viktigt att du följer de instruktioner, diet listor o andra goda

råd du får med dig.

Jag har själv drabbats av urkalkning av skelettet o kalkbrist generellt.

Även en alltför tidig klimakterie kris redan vid 38 års ålder......

Samt en dålig tand status till följd av urkalkningen av hela kroppen.

Jag hade önskat en bättre uppföljning och fler plastikoperationer.
Jag trodde som 18-åring att SMAL=LYCKLIG. Men ack så jag bedrog mig.
Hade behövt ett psykolog upp back efter operationen o den tid som följde.
Inte alla kommer i lag med sin nya kropp o sitt jag.
Jag mådde illa av hur alla blev tvärtom mot mig; snygga killen i affären flörtade vilt, sura tanter på bussen log uppmuntrande, det mesta flöt på.
Och allt för att jag var SMALARE..???????????
Jag har alltså varit i båda lägren.
Och jag har mött så många falska människor i min dag på båda ställen att jag idag resignerar.
Utseendet är för att JAG SKA MÅ BRA, och s.k "terrorist-kommentatorer" slapp man inte ens som SMAL.Det var bara karaktären av deras kommentarer som förändrades.
Från att bli jagad i mataffären av tanter med rullatorer o orden "har du en eller två meloner i magen"." är du gravid 99 år eller!
Osv,osv...less var bara förnamnet o dessvärre var man så blyg o försynt att man inte kunde svara tillbaka med samma mynt.
Jag är hellre överviktig till husbehov än skitviktig och det kommer fortsättningsvis bli mitt motto:
HELLRE ÖVERVIKTIG ÄN SKITVIKTIG.
Har tyvärr också mött s.k Livscoacher o Kostrådgivare både nu o då som tar emot dig med öppna armar.
Men sen när inte din plånbok är tillräckligt fet så duger du inte längre.
Det är en annan sorts övervikt.


ALLA SOM GÖR EN VIKT RESA MED EN OPERATION AV NÅGOT SLAG
HAR RÄTT ATT FÅ LEVA SITT LIV EFTERÅT NORMALT BEKVÄMT O RESPEKTFULLT
ALLA KAN INTE BLI KOSTRÅDGIVARE ELLER LIVSCOACHER...MEN MAN KAN
VISA EMPATI O RESPEKT SÅ VINNER MAN MER ÄN MAN FÖRLORAR.

Min älskade disfunktionella familj - jag saknar er

Karl Edvin * 28/2 1928 † 18/6 1997 Min pappa var “annorlunda” i andras ögon helt klart Men för mig var han bäst och det kittlade i magen när jag i hans knä med rullstolens hjälp fick uppleva tjusningen med “fart”! Polio tog så mycket ur hans starka kropp sommaren 1944 Och han anammade snart mottot att inga råd var för dyra Att kämpa blev siktet och han kämpade väl Anden var stärkt trots att kroppen inte var hel Så mötte han MOR och lyckan var total helt klart LIVET var HÄR och att kunna duga stod inte längre som ett problem, vad banalt Med två tomma händer kan man ordna det mesta Och Du byggde ett affärskoncept som idag föder de flesta Från varmkorvgubbe med låda på magen Blev Du gatukökskung vid Globen - oöverslagen I 33 år födde Du familj och släkt med Ditt slit Sällan har man skådat en mer ambitiös flit Trav var en av Dina stora passioner Och när stall Ebb blev till Flod Var en lönande blomstrande tid i Din ekvation Nu vilar du i mullen tillsammans med Mor lugn och trygg Och vi saknar Ditt livsmod som var av Guds Nåde Sov Gott Ni båda det unnar vi Er Vi skänker Er tankar Var gång vi ber © Bi.P.E. 3 oktober 2009

Min älskade dotter - Min dagliga terror

Mitt liv i jakt på lyckan = att vara SMAL

Här ser ni mig, andra till vänster, som tämligen fet 16-åring.

Allt jag ville var att vara SMAL, det var detsamma som LYCKAN

fast jag inte ens ägde det ordet eller förstod dess innebörd till fullo

Min vikt eskalerade än mer och som 18-åring nådde jag som mest 128 kilo.

Och jag fick en tarm-schunt operation slängd efter mig, i all välmening, från min skol läkare.

"Snälla vän, din vikt är inte hälsosam.Vi måste göra något radikalt".

Jag blev överlycklig, oooo jag skulle bli SMAL.

Jag skulle träffa någon o bilda familj med...jag skulle bli NORMAL.
Sjukvården ansåg min övervikt så pass allvarlig att jag fick operationen gratis.
Jag fick göra ett par psykologsamtal innan.Och sen bestämdes datum 16/9 1975 gjordes ingreppet.
Jag är verkligen tacksam att jag FICK operationen och även efterföljande bukplastik.
Idag är varje landsting olik med dessa operationer.En del tar betalt för hela ingreppet.
Sedan får du också betala ur egen ficka för efterföljande plastik operationer.
Därför är det viktigt att du som står inför en liknande operation.Hämtar in all information du kan.
Det är du värd. Jag var varken för gammal eller för fet.Och är oändligt tacksam att ingreppet gjordes.

Jag gick ner från klädstorlek 62 - stl 44 och är kvar där idag. Men har i förhållande till min korta längd
ett övervikts BMI på 42.
Jag fick ringa eftervård.En bukplastik där 5 kilos löst skinn drogs ihop och gav mig ett fult vertikalt ärr som
fortfarande syns.
Idag görs inte min typ av "tar-schunt-operation" då de visat att den operationen givit för många biverkningar.
Jag har fortfarande problem efter operationen men ingen fungerande funktion.
Är tvungen att vara nära wc o släpper gaser.Magen är ständigt i olag oavsett vad jag äter.
Detta gjorde tex att min graviditet 1988 inte upptäcktes förrän jag var i vecka 29.
Läkaren trodde det var mag-katarr.
Jag var gravid i 9 veckor som jag medvetet visste det...hade väl anat...men.
Förlossningen blev jobbig med läkarteam som avlöste varandra.Och efter 29 timmar blev det akut kejsarsnitt.Det var för övrigt under den jobbigaste förlossningsfasen barnmorskan informerade mig om varför det inte görs "tarm-schunt-operationer" längre.
Jag fick ett alldeles för tidigt klimakterie redan vid 38 års ålder.Idag är jag helt avtrubbad på det området.Men det är skönt slippa det...mår på det viset ganska hyffsat.
Mitt skelett har urkalkats och jag har en dålig tandstatus som följd.
Jag fick en propp 2008 men överlevde den tack vare underbar personal på Södersjukhuset här i stockholm.
1993-1994 skickades jag på bedömning o utredning på RFV:S överviktsenhet i Nynäshamn.
Där konstaterades min nedsatta lungkapacitet o synskada.
Ändå vill jag inte vara utan min smal-operation.Och jag måste säga att jag faktiskt är lycklig idag.
Även om jag är mindre mullig än smal så är jag faktiskt det.
Var tvungen att uppdatera detta inlägg för att vara sanningsenlig mot mig själv o dem jag lever med idag.
Livet är den största lyckan...att få leva...att ha fått en dotter...att finnas.

Kränkas är inte ett sätt att leva...det är en konsekvens av andras oförmåga

Att tillåta sig att bli kränkt????

Kan det vara sååå himla enkelt att jag har dragit detta till mig.

Genom oavslutad karma från ett tidigare liv?

Kan det vara så att jag inte ens har försökt????

Jo jag har tamej fan försökt...jag har sparkats rivits o klösts för att

slippa bli sparkad på som en nickedocka.

Men nu är det liksom så att kränkning är en konsekvens av obekräftan...en konsekvens av att ständigt bli nedvärderad..fast jag innerst inne vet bättre.Så nu vet ni det...ni har inte segrat.

Att skriva och att berätta min verklighet kan hjälpa andra att sträcka sig snäppet upp.

Kan hjälpa andra att ställa de krav jag inte vågade.

För jag visste att mina krav blev bara hånade spottade och skadeglatt hånfullt skrattade åt.

Om jag till låter andra att tro att jag är kränkt så skyddar jag mig själv från att riva upp sår igen.

Så det så Jonas.

Ps...till läggas kan

Till läggas kan att; när min dotter fyllde 18 och hon själv skulle få ta hand om sina pengar.Fanns inga pengar kvar.Vårt hem försåldes som en sista desperat handling för 99.000 marknadsvärdet vid senare försäljning enligt annonser blev 250.000.Uppgiven köpare bodde aldrig i lägenheten utan sålde vidare genast.

Idag har min dotter en negativ ätstörningsdiagnos "Ortodoxi" hon väger 48 kilo till 1.68cm.

Jag har väldigt svårt att förlika mig..våra arv är borta..vi har inga ägodelar kvar från vårt respektabla liv.

HUDDINGE KOMMUN HAR KRÄNKT OSS Å DET GRYMMASTE.VID SENASTE KRISEN I MITT LIV BLEV JAG VRÄKT. SOCIALTJÄNSTEN HADE TRÖTTNAT FANNS INTE LÄNGRE PENGAR ATT GYNNA ANDRA MED FRÅN VÅRA INKOMSTER.

MEN JAG FICK BETALA DYRASTE EGENAVGIFTEN FÖR DET HOTELLBOENDE JAG ERBJÖDS I BÖRJAN.

JAG FICK EN PROPP HÖLL PÅ ATT MISTA LIVET.

DETTA ÄR KONTENTAN IDAG!

Jag drömmer om ett nytt hem, ett rum där min dotter bor, att jag än en gång kan stå o höra hennes andetag när hon sover.

MEN SAMHÄLLET HAR TRÖTTNAT...JAG HAR INTE BANTAT NOG.

FAST JAG IDAG HAR HÄLSOKONSEKVENSER AV DEN VIKTREDUCERINGS OPERATION JAG GJORDE FÖR 35 ÅR SEDAN.

SÅ AKTA ER FÖR ATT TRO ATT SOCIALTJÄNSTEN SKA HJÄLPA ER IDAG.

SOCIALSTJÄLPSBYRÅN HAR UPPHÖRT EXISTERA HUMANT.

Upprinnelsen till min situation idag

Min sambo dog 1995.Vi var inte gifta.Vår dotter fick ärva han.Det kunde inte farmor förlika sig med trots att arvets delades 60/40 mot hennes fördel.Förmyndare sattes in på dotterns pengar.Sven-Arne Idehaag.En betrodd man i sina bästa år.Gammal rektor från Skara sedemera belamrad med över 70 uppdrag för Huddinge Kommuns överförmyndarnämn.Enbart fördelade på minderåriga.Han var vänligt sinnad i början till mig som varande målsman.MEN; jag ansåg att de pengar som fanns skulle användas nu i viss mån.Inte som han menade; enbart sparas till dotterns 18-års dag.Jag fick under hela hans förmyndartid inte ut barnbidraget för min dotter en enda gång.Och när han tröttnade på mina krav o mitt sätt att agera över hans huvud.Satte han helt sonika ett förvaltarskap på min ekonomi.Enkom från början för att förhindra mig att agera som målsman.Vi fick inte ens leva på de av konsumentverkets rekommenderade normer.Min dotter nekades extra pengar överhuvudtaget.Men; jag gav mig inte.Jag ordnade kollo-plats åt henne över förmyndarens huvud.Han fick räkningen skickad hem till sig via kommunens socialtjänst.Min dotter fick inte lov att köpa data.Jag annonserade i DN efter en begagnad...och fick napp.Men den fick vår granne ta då förmyndaren inte hade tid att komma o lämna pengar.

Vi bytte lägenhet..till en 3a från en 2a dörr i dörr i samma hsb förening.Vi fick dra o släpa över möbler med hjälp av grannar o goda vänner. ÄNDÅ debiterar förmyndare kostnader för flyttfirma o flyttstädning för 40.000 i min dotters redovisning?????????????????????????????????????

i 3 mån bodde vi i den större lägenheten innan förmyndaren verkade inse att vi faktiskt hade genomfört den.

Min dotter sov på en inlånad gästsäng...hade inte möbler till hennes rum o kunde inte inskaffa heller.Då min förvaltare gav mig en minimi utbetalning om 800kr var 14 dag från min pension.Förmyndaren vaknade sedemera till och 4 månader senare dagen före julafton kom inhandlade möbler från IKEA till min dotters rum.Med mycket förmaningar att nu fick det räcka med uttag ett bra tag framöver.

På julafton det året till Kalle Anka byggde vi möbler o fick hjälp igen av grannar o vänner att sätta ihop en jättestor våningssäng.Min dotter var över lycklig.

Jag ansåg att pengarna var min dotters och skulle portioneras ut vid behov.Det ansåg inte Sven-Arne Idehaag.

Men farmor på Gotland fick ut pengar hur lätt som helst till flygbiljetter...det var aldrig till oss hon kom dock.Men det gick väldigt bra att manipulera förmyndaren.Även min halva bror lyckades plocka ut pengar till sina behov.

När så väl min dotter närmade sig sin 18 års dag kom sista stöten från hennes då allt mer senil demente förmyndare.

Det är faktiskt konstigt att de betrodda inte behöver stärka sin lämplighet med läkarintyg för dylika uppdrag.Räcker att de blivit anlitade en gång så öppnar sig sesamsgrotta för dem med allt guld o glitter i.

Jag kastades ut ur mitt hem....lås byttes på lägenheten innan jag hunnit plockat ut alla möbler.

Min dotter hade placerats i fosterhem...

Jag fick hjälp med en lägenhet av socialtjänsten.

Jag bodde i den 4 år tills nästa chock kom;...den som idag är min hemlöshet på sådana grunder att jag inte äger lägenheten jag bor i...jag är bara inneboende.

Mitt förvaltarskap styrktes med ett läkarintyg.

Min dotters förmyndare ringde läkaren jag skulle till...och med högtalartelefonen på skrek han så hela vårdcentralen hörde: ja men skriv för fan att hon är fet det ser du ju...och läkaren skrev "Adipositas" - barnfetma..jag var då 39 år.

Min Förvaltare Rune Wiström plockade systematiskt ut dubbla arvoden under hela sin förvaltarperiod.

Och när jag fick ärva en relativt förmögen morbror 2001 plockade han ut i förskott åt sig själv 36.000 för en resa till australien med sin familj över jul o nyår.Ordinarie arvode betalades ändå ut i mars påföljande år....det stämplas på rullande band när redovisningarna kommer.Utan nämnvärd kontroll mot inlämnade handskrivna kvittenser som bevis.

Rune var "snäll" han sparade pengar åt mig till tandsanering o nya glasögon.Men när dessa blev aktuella var pengarna tyvärr borta.Han gjorde en skuldsanering åt mig med en påstådd ackordsuppgörelse 2001 för att jag skulle bli skuldfri.Jag får fortfarande uppmaningar om att betala dessa skulder.Och har betalninganmärkningar kvar från den tiden han hade ansvaret för min ekonomi.NÄR ska jag bli ekonomiskt självständig? När jag har bantat 30 kilo?

Det är svårt om näst intill omöjligt få rätt mot en överförmyndarnämnd.Och ALDRIG har vi läst att en s.k huvudman får sina bortsnillade pengar tillbaka!!!!!!

Jag lever idag med en mini pension...håller näsan över vattenytan men är fortfarande grymt brännmärkt av samhällets sett att se på mitt och ditt.

Bit i detta ansvariga i Flemmingsbergs kommun Britta Sellerholm och Huddinge socialtjänst Ali Shahnazy-Hussin.

Det blir ödesdigra konsekvenser för era beslut..men ni fortsätter sova gott om nätterna.

Jag skriver inte för situation stockholm eller stadsmissionen

JAG VILL BARA POÄNGTERA; JAG SKRIVER INTE FÖR STADSMISSIONEN ELLER SITUATION STOCKHOLM.

JAG HAR VALT ATT ORDNA MIN SITUATION SJÄLV DÅ SOCIALTJÄNSTEN INTE VISAT RESPEKT FÖR MIG SOM SKATTEBETALARE.

JAG HAR INGA BIDRAG ELLER ANDRA EKONOMISKA FÖRMÅNER.

JAG STRETAR PÅ.

JAG BLIR LEDSEN O KRÄNKT NÄR INTE ENS ETABLERADE ORGANISATIONER FÖR VÄLGÖRENHETEN KAN RESPEKTERA SINA MEDMÄNNISKOR.

ALLA PASSAR INTE IN HOS ER HELLER.

JAG BLIR DJUPT KRÄNKT O LEDSEN NÄR NÅGON KOPIERAR MINA ALSTER O SIGNERAR MED ANNAT NAMN.

JAG HAR COPYRIGHT REGISTRERAD PÅ MINA DIKTER.

JAG HOPPAS DETTA INTE KOMMER ATT UPPREPAS.

Jag lever i ett kaos fortfarande

Jag lever fortfarande i ett kaos; Så många har dött runt mig senaste åren.

Och de släktingar som finns kvar vill inte umgås normalt.

Jag kan förstå dem; det finns inte längre evighetslån att hämta, gratis mat i vårt gatukök eller andra fördelar.

Och att bara vara tillsammans existerar inte hos oss tyvärr.

Jag har försökt förklara detta för min dotter som idag är 23 år...men hon har väldigt svårt att

förstå.

Jag försöker leva ändå i nuet...lätt ackompangerad av då.

Jag har bestämt mig för att släppa då...

Jag finner förtröstan i musiken; att själv musicera vid pianot eller med dragspelet.

Lyssnar också på mycket olika musik beroende på dagshumöret.

Ibland har fruktansvärda skuldkänslor för att just jag blivit kvar.

Men å andra sidan: nu finns det inte så många kvar att mista.

Min syster dog förra året, dagen före sin 50-års dag.

Det följdes också av konflikter som allting annat när en viss familjemedlem ska ut-agera i allt.

Kanske är det en rättvis fördelning ändå att det har blivit så här.

Jag ska åka till gravarna i helgen igen och sätta ut gravlyktorna.

Det börjar närma sig höst så sakta.

Minnesdag idag för min mor

Anna,Maj-Britt (Britta) Persson

*7/5 1929 ¤ 4/8 1999

Memorial Day today for my mother

Stjärnor

Stjärnor

Det är så förunderligt att blicka upp mot en klar stjärnhimmel.

Om

Stjärnor

är fönster

i himmelens golv

Då

vill jag inte

att golvet rämnar

en magisk natt

klockan tolv

JAG

önskar dem för

ALLTID

sin trogna vakande

plats

När molnen skymmer dem

kanhända

änglarna dansar

uppe i evighetens palats

© Bi.P.E. 2 april 2001

Jag älskar dig

Därför älskar jag dig

Under beskydd av Moders Vinge o Barna Tro

Under beskydd av moders vinge

och barnatro

Min mor dog för bara 3 veckor sedan.

Men ändå; just denna sorg är så förunderlig.

Det är både förtröstan för att mor fått ro i sin sjukdom och förtvivlan helt besinningslös i en fråga; VARFÖR?

Det syns mig

alldeles förunderligt

märkvärdigt outhärdligt

att förstå.

Mor är död.

Kall och livlös

Kommer ej tillbaka

Kan aldrig mer

bli kallad uppå!

Jag gråter

kvider förbannar svär

Du sa själv till mig:

“Det kommer aldrig att

sluta så här!”

Du satt där

så tärd

av sjukdomens kamp

i din kropp

Dina ögon var tomma

glanslösa

helt utan livsgnistans hopp.

“Det förstår du väl

lilla kärleksbarnet vårt;

Mamma finns alltid kvar

inom Er!

Även om det just nu

känns hårt!”

Nog var det alldeles

särskilt förunderligt ändå

för Livets mening med Döden

den kunde du inte rucka uppå!

Det bästa i sorgen

är

att Du nu fått ro

och kan vaka över oss

med

Moders Vinge och Barnatro.

© Bi.P.E. den 6 augusti 1999

---------------------------------------------------------------------------------------------

Jag har en dröm: att Mark Levengood någon gång någonstans läser denna dikt offentligt.Jag brukar själv läsa den på klingande finlands svenska.

Versrimmet är inspirerat från Tove Janssons finurliga "Vem ska trösta knyttet".

Maskrosbarn - en dikt om utanförskap

Maskrosbarn

Du maskrosbarn i livet

Oändlig kärlek är dig givet

i att LEVA

här och nu.

Du kämpar på din väg

att växa

Dig stor och stark

Ditt förnuft vinner alltid

ny mark.

Din insikt om dina gåvor

är kanske inte alltid

så god.

Men ingen kan som Du

åter repa

Överlevnadsmod.

Alla törnar, knuffar

och sparkar Du får

Ger ett ärr

i Ditt undermedvetna

OCH

återkommer till ytan

vid varje gråten tår.

Själen föder Dig

Hel och varm

den leder Dig

med osynlig hand

år blir idag

i Din FRAMTID

Har Du knutit ihop

Ditt

Läkeband.

Vi Maskrosbarn blir

EVIGHETS MASKROSBOLLAR

och vi kan HELA

Le åt det som gör

andra i vår “kamp” förundrat förtrollade.

Ryck oss

Varsamt sakta

smek oss stilla

Vårt sargade inre viskar;

AKTA!

Men

vi älskar att bli betraktade uppå!

och vi slutar aldrig kämpa

Vi vill ju den eviga sinnesfriden nå!

Vi vet att vi KAN och att vi FÅR!

Nu hjälper vi varandra att staka ut räddningsspår!

© Bi.P.E. 1999

Flugfobier bzz bzz bzz bzz

Flugfobier

Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz

En ilning längs med ryggraden

förlängs upp i nackgropen

och avslutas med nackstyv ståpäls

ända ner i lilltårna

Hjärtat åker upp i halsgropen

Strupen snörs samman

Tungan hänger slapp

och jag tjippar efter andan

Mina ögon dras ihop

liksom av en osynlig tråd

Endast en minimal strimma

tillåts släppa igenom ljus

Ljuset studsar mot stavarna

som registerar föremålets kroppslinjer

och larmar hypofysen

Pupillerna och näthinnorna

är eniga

De förstärker varningssituationen

SOS! Alarm! Stridsberedskap!

En fluga är på uppgående

mot armbågens krön!

Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz

Jag försätter mig genast

i meditativ trans

Mitt mantra går i lugn schottistakt

och jag är relativt lugn i mitt mumlande:

Flyg fula fluga flyg

och

Den fula flugan flög

Jag är blickstilla

i hela min kropp

Jag förflyttar min andhämtning

till de övre regionerna

Blodet fortsätter att pulsera

i hela systemet

SOS! Alarm! Stridsberedskap!

Mantra föjer på mantra;

Flyg fula fluga flyg

och

Den fula flugan flög

och då!

då;

Liksom genom en osynlig

trollfes försorg

Då!

Då;

Lyfter odjuret

och surrar oförtrutet vidare!

Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz

Hjärtat dunsar raskt ner i fötterna

Studsar tillbaka

och landar i normal utgångsposition

Pulsen återgår till viloläge

Ståpälsen dras in i sina rotkapslar

Gåshuden slätas ut

och spänningen i lilltårna avtar

Ögonlocken vidgas

Näthinnans azurblå hornhinna

Kan åter njuta av allt

som finns att vila ögonparet på

Hypofysen slappnar av

Intar normal rapportering

Ilningen mynnar ut i en

njutningsbar lättjefull gäspning

En fluga gör ingen sommar

Men för mig är varje fluga en katastrof

Det betyder

Skräck Hysteri Ösregn

Tromb Åska Storm

och

Drivis!

Jag måste nog investera i en flugsmälla

Men hur skall jag någonsin kunna förmå mig till

att använda den just då!

Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz Bzzz

Nu surrar vi vidare mot hösten och vintern

Och de årstiderna är verkligen en

jutning i

flughänseende i alla fall!

© Bi.P.E. 1999

Självironisk betraktelse av min kropp

Cellulithäxan

Självironisk betraktelse i spegeln.

43 år säger ALLT!

Kass, värdelös helt iskallt

Gropar i låren både här och där

och lyfter jag armen dallrar det

av en hel lösfettshär!

Usch! Jag skäms över allt mitt

överflödsspäck

För att inte tala om min

alldeles för feta häck!

Det dallrar, gungar, rullar

och guppar liksom av sig självt

Man är en mänsklig tvåbents-

gående ångvält

Vart försvann min snygga

fasta välformade kropp i

en hast?!

Hallå!

Kom tillbaka och gläd mig en

sista natt!

Cellulithäxa nummer ett -

det är jag det

Nu går det bättre utför,

man kan ju glida på fettet!

Kullager i valkarna skulle

inte vara helt fel

Då blir man rörligare och kan

gymnastisera en del!

Celluliter hit och Celluliter dit

Abrakadabra, nu gör jag en

förvandlingsrit

Häck väck Du gamla fula

överhudsspäck!

I morgon när jag vaknar skall

jag baske mig ha en silkeslen

päronformad 20-års häck!

© Bi.P.E. 19 september 2000

Tonårs-biorytm

Fröken Ruelse och Herr Ågren/ en hyllningsdikt till min älskade lilla-syster

Fröken Ruelse och Herr Ågren

Min älskade lilla syster fick i tidiga år diagnosen schizofreni. Detta är en hyllning till allt som är min syster, hon är båda dessa gestalter och ibland fler.

Att leva i skuggan och bland skuggor som ibland får liv är något som gör att jag förbannar de hårda villkor som min syster valt att fly ifrån.

Fröken Ruelse och Herr Ågren

går hand i hand

igenom dimmors land

Hon bär en sliten rosa schiffongnegligé

den fladdrar i trasor

utmed hennes smäckra ungflickskropp

Han bär en illande röd smokingkavaj

och ett STORT grönt fikonlöv

som döljer hans något mindre

vissnande levnadshopp

Tillsammans besegrar de dimmorna

delar dem med sina bara händer

Ensam ÄR stark; men FRÅN detta land

ingen ENSAM människa återvänder

Bak dimmornas slöjor gömmer sig

ett underligt Rike

ingen har någonsin mer

återsett dess like

INGEN himmel

ÄR så blå som HÄR

INGEN SOL

värmer med sitt gass

eller ger liv åt naturens atmosfär

ÄNDÅ;

Känner du värmen

strålar ses sippra igenom slöjorna

och bildar en fuktig morgondags rök

Förnim oss en stund i ditt innersta

Gör ett försök!

DÅ;

kommer De där åter - hand i hand

Dansande längs stranden

som saknar varje korn av sand

De springer vidare;

upp mot slänten

Där doftar nyslaget gräs

Dock fattas gräset och känns bara

mellan tårnas gles

Fröken Ruelse och Herr Ågren

lever i en värld som saknar

varje konkret form och gestalt

Deras väsen är blott en chimär

Dock finns de med oss överallt

De behöver ingen stol för att

sitta ned

Ej heller vatten som släcker

deras törst

Vad de behöver är varandra OCH

Stor äkta outsinlig TRÖST!

Fröken Ruelse och Herr Ågren

förenas under stjärnorna till Ett

Detta är beviset på Överlevnad

och att Du inte mist förståndet

Ordens Makt Stjärnhimlens Prakt

Vad däremellan finns

Du i Ditt Hjärta Minns!

© Bi.P.E. 1996

Välkommen till vår webbsida