augusti 27, 2012

vecka 34 slutade på akuten...vecka 35 började idag

jag vill ha en ny fräschare o friskare kropp TACK!

Hade ett gallstensanfall som hette duga, natten mot söndag 26/8...hu...till o med förlossingsvärkarna bleknar jämfört med smärtgränsen....den skjöt i taket ordentligt.
Och jag är ju inte mycket för att meducinera egentligen, körde banan, katrinplommonjuice o filmjölk i 3 timmar....men sen gick det inte, allt snurrade, jag kunde inte gå hade kramp överallt...o vid 3e telefonsamtalet så sa syrran på sjukvårdsupplysningen till mig att beställa ambulans...de kom på 15 min...jag fick gå alla 45 trappsteg ner med stöd av den snygge manlige syrran till ambulansen...o sen..jisses...alltså skumpigare färd har jag sällan varit med om; jag hoppas de inte skickar tvättnota på ambulansen bara för jag råkade kräkas ner den ganska rejält...hm




jag fick morfin ; Hallelulja...usch så groggy man blev..ruset sitter nog i än känns det som...de stack i mig...o jag är svårstucken ska ni veta; inte snar-stucken...utan rejält svår-stucken...liksom att mina kärl rullar undan o blir rädda bara de hör ordet N-Å-L...hm..nåja de fick de prover de skulle ta..o det var ännu en bekräftan denna vecka på att jag inte är ok...suck....kan man hämta en ny kropp någonstans?????? korten tog jag när jag äntligen efter 4 timmar kom in på behandlingsrum...man kan ju inte ligga o fota med mobilen i dimman o ruset av morfinen...när det tassar vita rockar överallt...gillade faktiskt att den snygga syrran i ambulansen kom o sa "hej då birgitta nu lämnar vi över dig här o åker vidare"..han får både stick-medalj o hyfs medalj av mig....mitt i all smärta så lös sådant upp...o det fanns dem på akuten som hade det värre.....jag fick sto-piller oxå...o sen släppte smärtorna så jag kunde ta bussen direkt hem lite senare på söndagen...ska tillbaka idag o kolla ultraljud på stenarna o se om de släppt...annars blir det operation.....tog e coccosboll nyss som tröst...o nu ska jag lyssna på lite musik o sen åka bussen direkt till sös igen om en timme eller så....VAR RÄDDA OM ER VAR GLADA NI HAR HÄLSAN MAN VET ALDRIG NÄR DEN FÖRSVINNER
*********************************************