Min dikt "Under beskydd av Modersvinge o Barnatro " är inspirerade av följande sånger...lyssna gärna till dem medan ni läser dikten...dikten är också inspirerad av Tove Janssons vackra dikt "Vem ska trösta knyttet"...och när jag läser den läser jag den av någon anledning alltid på sjungande finlandssvenska...skulle vilja att Mark Levengood läste den någon gång någonstans...
jag spelar ofta denna sången på pianot...båda två för den delen....
och jag läser fortfarande aftonbön varje kväll...jag tror på bönen för den slår in..det vet jag bestämt...här kommer så dikten...
Under beskydd av moders vinge
och barnatro
Min mor dog för bara 3 veckor sedan.
Men ändå; just denna sorg är så förunderlig.
Det är både förtröstan för att mor fått ro i sin sjukdom och förtvivlan helt besinningslös i en fråga; VARFÖR?
Det syns mig
alldeles förunderligt
märkvärdigt outhärdligt
att förstå.
Mor är död.
Kall och livlös
Kommer ej tillbaka
Kan aldrig mer
bli kallad uppå!
Jag gråter
kvider förbannar svär
Du sa själv till mig:
“Det kommer aldrig att
sluta så här!”
Du satt där
så tärd
av sjukdomens kamp
i din kropp
Dina ögon var tomma
glanslösa
helt utan livsgnistans hopp.
“Det förstår du väl
lilla kärleksbarnet vårt;
Mamma finns alltid kvar
inom Er!
Även om det just nu
känns hårt!”
Nog var det alldeles
särskilt förunderligt ändå
för Livets mening med Döden
den kunde du inte rucka uppå!
Det bästa i sorgen
är
att Du nu fått ro
och kan vaka över oss
med
Moders Vinge och Barnatro.
© Bi.P.E. den 6 augusti 1999
